Gud?

Hejhopp  alla folk.

Jag vet att jag inte har skrivit på väldigt väldigt länge. Men jag har kännt under en rätt lång tid nu att jag inte har haft så mycket att berätta, eller i och för sig har jag det för det har hänt så sinnesjukt mycket på den senaste tiden. Men har inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig.

Men nu känner jag väldigt starkt att jag ska skriva lite grann om mitt liv eller nåt.

Folk som känner mig vet att jag har så mycket lättare att uttrycka mig i skrift än i tal.   Jag uttrycker mig helst kreativ, oftast är det så jag bearbetar saker och ting.

Men det var inte det jag skulle skriva om nu.

Under en lång period så har jag  kämpat och brottats med  mycket tankar, och speciellt de senaste månaderna.  Jag och Frida som för nu är på Nz, men hon ville gå till kyrkan så började vi gå till Betelkyrkan här i Trondheim, en pingtkyrka.  Jag var väldigt skeptisk från en början men tänkte att det kan vara ett bra sätt att lära känna folk.

När vi for dit på en gudstjänst ( typ November nån gång)  så fick vi ett sådant enormt välkommande jag aldrig någonsin känt i hela mitt liv, det var nåt med denna kyrka, så fort jag kom in så var det något annorlunda.  Det var en atmosfär jag inte var beredd på att känna.  Och det var en sådan värme, och sådana fina människor vi mötte.  Så vi båda var helt lyriska av lycka, och kände starkt att vi skulle fortsätta gå dit. Så helgen efter så for vi på ungdomsmöte så satt jag och pratade med ungdomsledaren där.  Det var så starkt för jag kände verkligen att jag ville ha svar på alla mina frågor jag hade om Gud, om Jesus, om bibeln osv.  och hela samtalet var så otroligt bra.  Så där efter bestämde jag mig för att  gå alphakursen som skulle börja  då i januari.

Ni som ikke känner mig så ät jag uppvuxen i en kristen familj, har gått i kyrkan hela mitt liv, har många kristna vänner, har gått bibelskola, gått en religonskurs på universitet, men på nå sätt har det alltid varit mina föräldrars tro, ikke min egna.  Och jag ha r känt nu de sista åren, speciellt de sista året att jag vill ikke tro på nåt som jag inte känner er sant, eller jag vill inte tro på något bara för mina vänner gör det, utan OM jag ska tro ska det vara min egna vilja och min egna överbevisning.  Vill verkligen tro att detta är sant osv.

Jag går inte med strömmen, jag är inte en sån person, jag  gör inte som alla andra bara för ”dom” tror så ska jag också göra det, bara för jag umgås mycket med kristna människor så måste jag bete mig på ett visst sätt,  nä. Jag köper inte det. Om jag verkligen ska tro, så vill jag göra det 110 % och inte 50, jag vill verkligen tro av hela mitt hjärta.

Under de senaste månaderna så har jag gått denna alphakurs och jag har känt så otroligt starkt, så mycket som har berört mitt innersta jag inte trodde var möjligt.

Att man bara kan komma dit som är, och bemötandet jag har blivit bemött- jag har inte varit beredd på något av detta, men det jag har känt är bara en sådan enorm kärlek och omsorg.

Men frågan är ju tror jag nu?

Ja, jag tror på att de finns en Gud ja, det kan ikke vara en slump, de måste finnas en mening. Med allt, med att vi människor finns , att  vi lever. Men. Jag tror ikke på Jesus. Jag tror ikke på Bibeln,  det är för mycket där jag ikke håller med om.

Men jag är en sådan person att jag verkligen vill ha bevis, jag vill ha framför mig att Gud finns osv.  jag tro på logik,  det måste vara logiskt, annars kan jag ikke tro.  Men på nå sätt, de senaste månaderna så mitt tankesätt har ändrats drastiskt.  I November trode jag ens ikke på Gud. Jag brydde mig inte. Jag bara ”jag vet inte” jag bryr mig inte.

Men nu, det är så mycket som har skett med mitt inre att jag vet ens inte vad jag ska skriva för det finns ikke tillräckligt med ord att  beskriva hur rörd och tacksam jag är för att jag för det första kom hit till Trondheim, att jag har mött dessa människor och att jag har fått en större insikt om mig själv om andra och lite mer vem Gud är och vad verkligen den kristna tron innebär.

Även fast man har hört det hela livet så får man nya insikter varje dag,  och nu är jag absolut mer öppen för detta, och tycker bara detta är så oerhört intressant och lärorikt.

Det är en resa om något.  Och det är fantastiskt!

Have a nice day.

/ Sara